En helt vanlig morgon

Så här kan det se ut hos oss en helt vanlig morgon...

En helt vanlig morgon i Kurravaara

Vardag

Måste bara dela med mig lite om vår vardag. Här hemma släpper jag ju bara ut grabbarna på gården varje morgon och de meddelar själva när de vill in. Swift är alltid den som skrapar på dörren när det är dags att komma in. En morgon för ett tag sedan passerade jag fönstret och såg att de svart-vita stod vid dörren så jag gick och öppnade utan att Swift skrapat på dörren. Insåg snabbt att Haxzo inte var färdig med morgonbestyren och under de senaste dagarna har jag iakttagit dem genom fönstret. Swift väntar alltid på att alla tre kommer till bron innan han skrapar på dörren - artigt - eller vad...?

Bilder från vår arbetssemester

Tävling Kramfors ridhus

Vallning i Viätt februari 2010

Slösurf

Satt och slösurfade tävlingar och diverse annat hundrelaterat, bara kollade in Spot på hunddata och insåg att från 22/3-2009 till 6/2-2010 alltså mindre än 11 månader har vi klarat oss från tävlingspremiär i ettan till förstapris i elit + uppflytt ur appellen. Stackars hund vad har jag gjort med honom egentligen...? Började fundera på om jag pressat honom för hårt ute på tävlingarna och träningarna men han verkar rätt lycklig även om jag nu får lite dåligt samvete. Har stackarn inte fått något eget liv? Nu ska vi varva ner lite, om jag kan förstås... Sitter ju och planerar in sommarens tävlingar och det suger i tävlingsådran.

Han kanske mår bäst av att jobba trots allt?!?

Marknaden mm

Igår var vi en sväng på marknaden och kollade men det var inget nytt... Blev besviken när de inte ens hade någon grillkorv som de brukar ha varje år. Sa åt Lasse att det var tur att inte Trulsa var med för hon hade blivit så besviken, årets höjdpunkt var ju att gå till korvgubben på marknaden och få en tjockis :)
Åkte hem till morsan efter det och jag frågade om hon inte varit på marknaden, nej säger hon, det är ju ingen idé när inte Trulsa finns längre. Tänk att en hund är så speciell att man flera år efter hon är borta fortfarande styrs av hennes gamla rutiner...eller hur jag nu ska uttrycka mig...

Mamma frågade hur det gått att bo i husvagn, jag berättade att det gått alldeles utmärkt, kände mig som hemma ;) Ja, inte konstigt jag är ju uppvuxen i en under somrarna när farsan jobbade efter Norgevägen. Kommer också ihåg min "lekplats" en jättegrop fylld med lera och massor med vackra regnbågar som flöt ovanpå, hehe, vem skulle låta ungen leka där nu??? Eller gången när vi åkte i loket tillbaka till Kiruna eftersom mammas kusins man, alltså min tremännings farsa, var lokförare och körde. Före det ville jag alltid bli lastbilschaufför - störst går först, efter det så insåg man ju rätt snabbt att ska man vara störst och gå först ska man vara lokförare.

Huj huj vilken resa down memory lane... bra minne och bra minnen har man.

Hemma igen

Jaha, så var man hemma igen efter en och en halv vecka med vallning och trevligt umgänge, några nya bekantskaper kan man också lägga till listan. Vi höll på att bli med hund igen, en av unghundarna ville tydligen följa med hem till oss för han hälsade på mig och Spot i husvagnen flera gånger och på något sätt letade han sig in i mitt hjärta för jag tänker fortfarande på honom :)

Förra lördagen var vi och tävlade i Kramfors, nice place men kallt så in i nordens inne i ridhuset. Vi började med att nolla första momentet, sittande i grupp och 30 poäng försvann i ett nafs men jag fokuserade om och kämpade på. Det gick bra fram till apporterna, underlaget smakar pyton och metallapporten är för kall tycker Spot så han fick avdrag för att han krånglade med dem. Det är ju så när man inte har krav på hunden att sånt kan inträffa men jag gav inte heller några dk:n eftersom han verkligen jobbade för att lösa situationen. Hur som helst beror alla misstag till 100% på träningsbrist, kallt och dåligt väder = mindre tid att träna "på riktigt". Vardagsrummet räcker långt men kanske inte riktigt hela vägen till tävling i elit ;)

Trodde aldrig att det skulle räcka till förstapris med allt strul vi drog på oss men tydligen gick det andra så bra att vi ändå lyckades skrapa ihop nog med poäng för ett förstapris och vinst dessutom...

Resultatet blev som följer:

Sittande i grupp 0 (lägger sig)
Platsliggning 10
Fritt följ 9 (ngt ojämn position)
Dumrutan 10
Inkallning m stå o ligg 10
Rutan 10
Dirigeringsapport 7 (tempobrist, släpper)
Hopp metallapport 6,5 (tveksamt grip, tempobrist in)
Vittringsprov 10
Fjärr 9 (ngt långsamt)

Det som var överraskande var att det var en riktigt bra domare, inga gratispoäng och jag fick ungefär samma betyg som jag själv bedömt att vi var värda. Utom vid ett tillfälle men det ska jag inte ta här, det inte domaren ser lider inte jag av ;) ;) ;)