Tävlingsåret som gått

Eftersom tävlingssäsongen är slut för våran del så gör jag en sammanfattning som jag brukar varje år.

Eftersom jag och Spot lyckats med förra årets mål som var uppflytt till elitlydnad så drog vi igång säsongen stenhårt redan i februari med elittävling i Kramfors. Förstapris direkt, känns bra :) Tyvärr fick vi bryta en tävling i Piteå då varken jag eller Spot var riktigt fokuserade och det brast i kommunikationen. Jag bryter hellre för att kunna gå av planen och belöna istället för att vi ska göra något dumt och jag måste säga att det inte var bra... På fyra elittävlingar drog vi ihop tre förstapriser och lillkillen blev SE LCH, svensk lydnadschampion.

Vi spikade även målet att få 10 på fritt följ, flera gånger *tjohoo*

Nästa mål för året var att få bättre totalpoäng så vi fick ett SM-kval men tyvärr tappade jag lusten fullständigt över sommaren och gick i ide en stund. Det visade sig på de efterföljande tävlingarna i och med att vi bara skrapade ihop låga förstapriser. Däremot har vi höjt vissa av momenten så de ligger stabilt uppe på 9-10, tyvärr har vi då lyckats nolla vissa moment och det var ju mindre kul. Lydnadssäsongen avslutas med två andrapriser och det visar ju tydligt att jag brister någonstans i motivation och träning.

Ett annat mål vi hade var att ta uppflytt i lägre spår. Det gjorde vi på Malmen med dunder och brak, 552,75 poäng, vinst och helgens procentuellt bästa brukshund (92%). Lite sugna blev vi ju på det här med brukset så under nästa år är planen att minska på lydnaden och satsa på brukset. Jag har inte sammanställt målen för nästa år riktigt än men garanterat att högre spår står med någonstans...

Tyvärr missade vi många av årets mål men jag kanske hade satt ribban lite högt för en ung och lite omogen kille som jag har. VP (vallhundsprov) var aktuellt egentligen men jag kände att vi inte var redo för att gå upp och göra det på riktigt, trots att både uppfödaren och andra tror på oss även där. Tack för att ni tror på oss och vi kommer igen till nästa år :)

En sorglig upptäckt jag och min man gjorde under sommarens semestrande var dock att Swift bara blir sämre i nerverna för varje dag som går. Han börjar bli så rädd för allt att vi beslutat att han möjligen får gå till sista vilan. Som det ser ut i dagsläget mår varken han eller jag bra av alla rädslor och nojjor som han har, när det dessutom slår över i aggressivitet mot andra hundar så känns det verkligen illa. Någonstans vet jag att beslutet är fattat men att göra allvar av saken är lättare sagt än gjort. Han är ju min superjycke.

Jag vill skicka ett stort tack till alla engagerade människor som organiserar och arbetar på tävlingarna, utan er blir det inget! Tack också till mina medtävlande som gör att det blir så mycket roligare att kämpa vidare :)

Jag vill verkligen också skicka en bamsekram och ett stort tack till Spots uppfödare Nina Melin som (trots absolut ointresse för lydnad och bruks) peppar och hejjar på oss hela tiden. Det är underbart med en uppfödare som pushar och driver på och man blir så glad. Det engagemanget från en uppfödare att ringa, smsa och allmänt bara finnas där är så underbart. Tack för min underbara lilla jycke! Vi jobbar på att göra dig stolt över oss och jag lovar att du inte kommer att ångra att du sålde en sån toppenvallare till en lydnadsmänniska ;)