onsdag 4 mars 2009

Ingen tror mig

Nä, inte någon verkar tro mig när jag säger att Spot kallas Monster till vardags. Oftast får jag en misstrogen blick innan de ser på honom lägger huvudet på sned och ler. Han är ju sååå gullig... Jo, för tusan han är söt men inne i den där lilla skallen finns hyss och rackartyg som ingen annan hund skulle kunna hitta på. Ibland kan man riktigt se hur han tänker och då handlar det inte om vad han ska göra för att vara duktig utan hur han ska kunna få ut mesta möjliga skoj ur något som är Mattes. Oftast handlar hans skoj om största möjliga förstörelse.

Igår var Spot och fick en vaccination, han märkte det inte ens, han skötte sig bra men låg i väntrummet och morrade åt de andra hundarna där. Jäkla jycke, elak ser han ut dessutom. Vågen berättade att han antagligen slutat växa, stadiga 20 kilo står han på och är visserligen lite tunn men mycket mer tror jag inte han kommer att väga. Kanske något halvkilo till när han breddat sig och är helt färdigvuxen. Swift väger 21,5 och är lagom i hullet, väl musklad och riktigt snygg, mattes lilla krutpaket :-)

Nu ska jag ut och träna lite, solen skiner från en klarblå himmel och termometern säger att det är -8 ute. Perfekt!

1 kommentar:

  1. Tack för en kul och lärorik kurskväll; igen!
    Det är som Hanna sade vid frukostbordet:'"Hon verkar tycker det är KUL att hålla kurs :-)
    Vi ses!

    (Rapport kommer på min sida ikväll; nu skall jag och Leo till Edna)

    SvaraRadera